Taggarkiv: tribau

Status- och underhållsbesiktningar runt Vänern

Hej allesammans, i höstas förra året var jag ute runt Vänern och utförde status- och underhållsbesiktningar. Fastigheterna som besiktades var för det mesta butiker och mindre kontorslokaler.

Det var en resa kan jag förklara; det startade med att jag åkte hemifrån vid kl. 02:00 för att hinna till besiktningen i Lidköping startade 07:00. Man kan då fråga sig varför jag inte sov över dagen innan? Vilket är en resonabel fråga, jag har inget riktigt svar; i efterhand kan jag i alla fall klappa mig själv på axeln och säga att jag gjorde det mest ekonomiska.

Att gå upp 02:00 för att sedan köra bil i 4 timmar var ändå en färd, personligen så kände jag att det var lite terapeutiskt. När man åker i det tomma mörkret på vägen, börjar hjärnan konstigt tänka på filosofiska frågor; varför heter falukorv just falukorv och hur kom man fram till smörgås – smör & gås? Det finns säkerligen någon resonabel förklaring, men det var sådana tankar jag funderade över.

Efter att jag var i Lidköping så fortsatte jag vidare till Trollhättan, där jag sov min första natt. Dagen var i helhet händelse full; att börja åka vid 02:00 tog ut sin rätt och jag var i sängs tidigt den kvällen.

Under nästa dag så var jag både i Mellerud och Åmål. Vilket jag inte hade besökt innan, det var en ny upplevelse som jag nu har med mig. Även att träffa nya och olika typer av personer är något som var höjdpunkten med resan.

Statuskontrollerna i sig självt gick bra; det fanns inga större problem på någon av fastigheterna. Som med alla fastigheter så är varje unik och har unika förutsättningar. Efter att jag var klar med platsbesöken var det tid att bege sig hemåt igen. Från Åmål så färdades jag senare på dagen på E18 hem igen till Stockholm.

Titeln till inlägget tycker jag är passande. Resan med status- och underhållsbesiktningar gjorde att jag bokstavligen körde runt hela värnen. Vilket jag vill tro är en hyfsat ovanlig resa som inte många har gjort.

Tack för mig, tills nästa gång!

Vid pennan, Julius Kaufeldt Lönn

Fastighetskonsult

shunt

Okulärkontroll av shunt och övriga komponenter

Vid de flesta av våra uppdrag så hamnar vi på ett eller annat sätt i ett driftutrymme. Naturligt leder detta till att vi spenderar en stor andel av vår tid där. Det gör att vi har en god överblick av samtliga tekniska komponenter och dess användning.

Något som fångar ögat uppmärksamhet finns på vänstra sidan av bilden. Det är en komponent som sitter i nästan alla undercentraler, för att distribuera värme runtomkring byggnaden.

Ett flertal av de uppdrag som vi utför kräver oss att titta på skicket. Vid shuntar specifikt så finns det tre stora intresseområden; shunten, pumpen och ventilställdonet.

Angående shunten så tittar vi på hur den ser ut generellt; hur isoleringen ser ut, tecken på tidigare läckage eller något utöver det vanliga. På ventilställdonen och pumpen så är det viktigt att kolla efter rost eller andra tecken på slit. Eftersom vi ofta gör en okulärkontroll; detta betyder att vi inte går in på detaljnivå.

I vissa fall så kan det vara svårt att se vilket system som shunten sitter på. Detta är ofta något som förekommer i äldre byggnader, då de specifikt ofta har sämre komponentbeteckningar. I dessa fall så får man följa rören för att se vilket system som shunten sitter på.

I bakgrunden så ser vi en av våra medarbetare som ser över expansionskärlet, som i detta fall har en medföljande kompressor. I styrenheten visas för vår medarbetare trycket och volymen.

Driftutrymmet är i detta fall bra bemärkt, samtliga komponenter och rör hade en komponentbeteckning. Vilket gör det enkelt för oss att få en helhetsbild av hur systemet i fastigheten är uppbyggd.

Uppdrag i Danmark

I månaden som gått har det blivit en del längre turer ut I landet. Efter fem dagar i fält har båda Göteborg, Helsingborg samt båda ändarna av Danmark checkats av från listan. Här har vi besökt industrifastigheter och utfört status- och underhållsbesiktningar. Ett intressant uppdrag då man inte bara får se fastigheter från väldigt olika tider -och således kanske I olika skick- men också en mängd olika spännande verksamheter.

Under dessa status- och underhållsbesiktningar gör vi en okulär kontroll av fastigheten; utvändigt, invändigt samt tekniskt. Vi dokumenterar i bild och text synliga brister, såväl som det allmänna skicket på byggnadsdelar, fastighetsteknik samt ytskikt i en sammanfattande rapport som överlämnas till fastighetsägaren. Denna har de förhoppningsvis sedan stor hjälp av inom förvaltningen. Gör man återkommande sådana här besiktningar bygger man upp en bra historik för fastigheterna vilket underlättar budget- och underhållsarbete även i framtiden!

Det är även en lärorik upplevelse att färdas utanför Svea Rikes gränser då vissa saker går till lite annorlunda till på andra sidan Öresundsbron. Specifikt vad gället myndighetsbesiktningar ser kraven och rutinerna annorlunda ut.

Arbetsmiljö är en fråga som ligger oss nära om hjärtat i Sverige, men här ser reglerna lite annorlunda ut i våra nordiska grannländer. Det här med ljus på arbetsplatsen är ju något alla kanske har en uppfattning om. Det ska finnas tillräckligt höga ljus nivåer för att utföra arbeten på olika detaljnivå men det finns även regler om dagsljus, alltså ljus som släpps in i fastigheterna vi jobbar i utifrån. Där man i ett land bara kräver att ett visst mått dagsljus ska nå in i lokalen så kräver man på andra ställen att man har direkt dagsljus in, det vill säga att man i princip ska kunna se ut. Detta leder ibland till okonventionella konstruktioner i byggnader som man aldrig skulle få se här hemma i Sverige då det helt enkelt inte behövs, och vice versa.

Alla skillnader är naturligtvis inte relevanta för en status- och underhållsbesiktning såklart, men det är något man måste hålla ögonen öppna för!

Varför ska ett driftutrymme vara välorganiserat/städat?

Varför kan det vara bra att ha ett städat driftutrymme? Det finns ett flertal olika skäl. Det är ofta vi kliver in i ett driftutrymme och vi stöter på saker som inte hör hemma där, det kan exempelvis vara: flyttkartonger, skräppåsar, pynt eller kontorsmaterial.

När vi som fastighetskonsulter anländer till en specifik arbetsplats så är tanken att arbetet ska påbörjas direkt. Om saker och ting står i vägen går fastighetskonsulten in i en lokalvårdarroll för att få undan alla saker, för att sedan komma åt den relevanta informationen. Vilket sammanställs i någon form av rapport till kund.

Ur ett ekonomiskt perspektiv för kunden betyder detta att arbetet tar längre tid än förväntat, då fastighetskonsultens effektivitet påverkas. Om det i stället skulle varit fri väg fram till informationen, hade man kunnat påbörja arbetet direkt vid ankomst.

Vanligast förekommande är att vi finner skräp. I bästa fall finns en papperskorg placerad i driftutrymmet, men oftast ser vi att det ligger skräp överallt på golvet. Om det börjar brinna i fastigheten så kan dessa ta eld snabbt och leda till att elden sprider sig vidare. Ur ett brandperspektiv är inte detta heller något bra och blir därav ytterligare en punkt att tänka extra på.
Vikten av att ha ett rent driftutrymme handlar inte bara om materialen som kan påträffas, utan även att tvätta bort fläckar och syn på tidigare läckage som kan finnas på golvet. Så att man i sin tur kan uppmärksamma nya läckage.

Sista delen vi vill ta upp är säkerheten på arbetsplatsen, den mest vitala. Om vi har material som står i vägen, så kan det leda till att det döljer vital information om hälsorisker.  Vi hoppas att vi har lyckats bevisa för er vad vikten av ett städat driftutrymme har. Alla bär ett ansvar att alltid se till att det; efter ett utfört arbete är rent och snyggt.

Mer information om driftutrymmen kan du läsa på BBR, avsnitt 3:4.

Halvårskrönika av Axel Ekberg 2021

För ett halvårsedan skrev jag i slutet av min årskrönika följande ord:

”Vi har en lång väg att vandra och ett väderstreck att förhålla oss till. Kompassen visar rätt riktning till 75% och vädret det senaste året har varit väldigt otacksamt. Moralen i gruppen är god och manskapet framför mig är det viktigaste jag har. När en faller, hjälper de andra den fallna på fötter. Vi har ännu en lång väg att vandra, men steg för steg tar vi oss närmre slutdestinationen.”

Vi börjar nu närma oss den slutdestinationen som jag syftade på i metaforen, nämligen slutet av det största uppdraget som vi hittills haft. Uppdraget syftar på att vi hjälpt en offentlig organisation med en installationsdatabas i sjukhusmiljö, ett uppdrag som vi arbetat med sedan början av pandemin.

Det har verkligen inte varit en dans på rosor och nu när jag kollar i backspegeln känns det så surrealistiskt. Det känns surrealistiskt på grund av att jag, under den perioden som jag skrev årskrönikan led jag av en utbrändhet. Något som kommit till följd av hög arbetsbelastning under en längre period, en pandemi med skadligt hemarbete och privata relationer som gått i kras. Jag är uppriktig när jag säger detta, men livet innan pandemin känns som ett annat liv, och jag tror nog många av er känner desamma. Vi har blivit nedbrutna, vi har blivit utsatta för påfrestelser, vi har levt i en psykosartad bubbla men vi har kommit hit vi är nu.

Det har hänt väldigt mycket för mig under denna pandemi, rent företagsmässigt men även privat, som enbart kan efterliknas att man levt i ett uppmålat krig under de senaste åren. Jag vet inte riktigt varför, men det är så jag hanterar krissituationer. I en verksamhet där allting kretsar kring uppdrag och leveransen av dem, så kommer det alltid att vara av högsta prioritering att klara av samtliga uppdrag, oavsett vilken situation som omvärlden befinner sig i. Så det var bara att dra på sig stövlarna och fortsätta framåt, oavsett faran som finns där ute.
Detta är även förmodligen en av orsakerna till att majoriteten av mina metaforer utspelar sig i krigsmiljöer.

Psykisk ohälsa är ingenting att skämta om och hur en utbränning utvecklar en som person är så enorm. Jag har tidigare i livet aldrig någonsin tänkt på mina varningsflaggor och jag har alltid haft mindsetet att ”gå in i väggen” inte fanns, utan den väggen tar man och springer igenom. Om jag hade kunnat träffa mig för 5 år sedan så hade jag skickat upp mig själv på läktaren och givit mig en rejäl genomgång, för det som jag genomgick önskar jag inte ens min värsta fiende.

Därför väljer jag att lyfta detta i denna halvårskrönika, för jag förstår fortfarande inte varför det ska vara så svårt att prata om sitt psyke? Jag är en person som tror starkt på att det inte finns någon som är ”normal” och att det är en fruktansvärt föråldrat sätt att se på saker. Jag menar, visserligen har jag aldrig uppsökt professionell rådgivning inom ämnet, men jag har ägnat otroligt mycket tid åt psykoanalys. Delvis av mig själv, men även analyser om andra personer och situationer som kan ha försatt dem i skeva mentala lägen.

Vi alla formas av det som sker i vår omgivning och hela saken med att man ska visa utåt sett att man mår bra, medan man sitter som en boll i duschen och gråter, är helt banal. Visa lite själ, våga säga hur ni mår när någon frågar hur läget är. Säg ”Det är fan inte så jävla bra idag”. Våga prata om era problem, för annars kommer det käpprätt förr eller senare i livet.
Jag har lärt mig nu och efter semestern kommer jag att uppsöka professionell hjälp för första gången i mitt liv och jag rekommenderar er alla att rannsaka er själva och känna efter hur ni skulle kunna hjälpa er själva med era eventuella problem.  

Fråga mig inte hur jag tog mig tillbaka från kulverten som jag harvade runt i under pandemin, för den analysen är fortfarande någonting jag själv håller på att staka ut, men det är en kombination av många saker. Det har att göra med att EM i fotboll spelas (Gruppvinnare, andra mästerskapet i rad, enkelt), det har att göra med att sommaren är här och det har att göra med att slutet på pandemin närmar sig men framför allt har det att göra med att jag äntligen kommer åka över till mitt andra hemland. Jag är uppriktig när jag säger det här, men jag grät som ett litet barn när jag kunde planera in semestern och bestämma datum för den kommande resan.

För alla er som inte vet det, så är jag halvfinsk (Stor respekt till Finlands EM-prestationer, nästa gång tar vi det!) och det har tärt på mig otroligt mycket att få den finska sidan ”utsliten” ur mig till följd av pandemins reserestriktioner. Jag tillämpar ett väldigt finskt sätt i mitt företagande, vilket i sin tur även lett till att jag på något sätt inte har kunnat ”fylla” på med den finska sidan av mig och få spendera tid med min släkt och mina vänner, i ett land som jag älskar.
Meningen från metaforen ”Kompassen visar rätt riktning till 75%” tror jag syftar undermedvetet på att jag tappade någonting viktigt under pandemin, som jag nu fått tillbaka.

Så vad är resultatet av det här? Vad är resultatet att vi håller på att ta oss igenom en pandemi och klarat alla våra uppdrag på ett utförligt sätt trots de omständigheter vi alla befunnit oss i? Resultatet är en enorm drivkraft och ett kvitto på att vi är kapabla till att åstadkomma vad som helst, i med och motgång.

Jag råder er alla att genomföra en ordentlig analys och utvärdering av den här tiden som varit, för dessvärre tror jag inte att det här är den sista krissituationen inom vår livstid. Hur krisberedskapen varit inom organisationen. Hur det faktiska väl måendet är hos samtliga medarbetare. Vad gick bra med Teams-grejen, vad gick mindre bra. Hur påverkades leveransen av att sitta hemma och köra över teams. Var de besluten som togs bra? Fanns det någonting som vi kunnat göra annorlunda?
Det viktigaste kommer att vara att upprätta nya rutiner och handlingsplaner från det vi har lärt oss under den här tiden, så att samtliga är 100% förberedda på det, nästa gång vi befinner oss i en liknande situation i framtiden.

För cirka hundra år sedan, efter ett världsomsusande världskrig och en pandemi av spanska sjukan gick vi över till det glada 20-talet. Håll ut där hemma, snart är även vi i det glada 20-talet och våra liv kan återgå till det normala.

P.S. Ja, jag är medveten om att pandemin ej är besegrad än, men den här gången tänker jag inte vara återhållsam. Den här gången tar jag vinsten ut i förskott redan nu, och gratulerar er alla som läser detta för att ni vi håller på att ta oss igenom en av de tuffaste kriserna i vår tid. Jag kan visserligen ha väldigt fel, men jag tänker bara blicka framåt nu. För det är dit vi ska och om någonting händer igen så tar vi det då. Men snart blir det semester.

Tribau önskar er alla en väldigt glad midsommar och en trevlig semester.

Vid pennan,
Axel Ekberg
Verksamhetsansvarig

Årskrönikan 2020

I vanliga fall brukar jag se denna årskrönika som en möjlighet att kunna se tillbaka på året som gått med en positiv inställning; lyfta de positiva inslagen och se ljust på framtiden. Detta år är det dock inte möjligt att författa en krönika som är positiv rakt igenom. Inte med bakgrund av den respekt jag har för alla de personer och företag som blivit påverkade av denna pandemi. Heller inte med tanke på det slit som vårdpersonalen genomgår dagligen, och alla de som i ensamhetens tysta, dunkla vrån måste ta sig igenom dagarna.

Jag minns tillbaka på vad jag skrev i Årskrönikan 2019:

”Med det sagt lämnar vi 2019 bakom oss och riktar blickarna mot nästa decennium. Ingen av oss vet vad som komma skall, men det är ju även det som är så otroligt kul!”.

Jag, som så många andra, hade aldrig i mina livligaste fantasier kunnat tänka mig att decenniet skulle rivstarta med en av de största kriserna i modern tid.

Jag är medveten om att det finns en vedertagen trötthet gällande Covid-19 och att det känns som att det inte pratas om någonting annat. Jag är precis lika trött som alla andra, men eftersom 2020 är ett år som kommer att gå till historien just på grund av denna tragedi, så vill jag ge min syn på pandemin och hur den påverkat oss.

Det första jag vill ta upp är hur jag personligen upplevt att den svenska Coronastrategin har varit. Strategin som förmodligen är den som blivit mest kritiserad av samtliga EU-länder, just på grund av dess öppenhet och dess uppbyggnad på restriktioner snarare än förbud; alltså ett väldigt svenskt sätt att tackla situationen på. Det har vuxit sig starkt hos oss svenskar, att vi i Sverige följer våra satta rekommendationer och restriktioner från Folkhälsomyndigheten, som om det vore lag. Om ni inte vid det här laget varit medvetna om orsaken till detta, är för att vi i Sverige har en grundlag som kallas regeringsformen, vilket betyder att vi inte kan utfärda bl.a. utegångsförbud utan att det stöds av en lag. Innan pandemin hade vi inga lagar av den här karaktären i kraft.
De rekommendationer och restriktioner som införts har av många betraktats vara för knappa för att minska smittspridningen, vilket å ena sidan stämmer mycket väl. Vi har ett extremt högt dödsantal i Sverige, och dessa lättare restriktioner har belastat vår vårdpersonal och utsatt den för extremt orimliga arbetsförhållanden. Å andra sidan är det även viktigt att poängtera att den svenska strategin möjliggjort för mindre bolag, speciellt bolag av den karaktär som vi är, att kunna utföra sina uppdrag och fortsätta med sin verksamhet. Detta har i sin tur resulterat i att den svenska ekonomin går väldigt bra, i jämförelse med andra länder.

En väldigt simplifierad slutsats avseende den svenska strategin kan således vara att den assisterat till att de ekonomiska konsekvenserna i längden inte blir så allvarliga, i jämförelse med de länder som i stället tillämpat en total lock-down-strategi.

Den andra veckan i mars minns jag dock som igår. Det var då näst intill samtliga företag gick upp i stabsläge i och med att Folkhälsomyndigheten gick ut med sina rekommendationer. Nyhetsnotiserna gick varma med bekräftade Covid-fall i samtliga städer, rykten florerade på sociala medier och saker gick bokstavligen talat från noll till hundra inom loppet av några dagar. Jag befann mig under den här veckan i Skåne, där fastigheter i Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad skulle besiktas.

Ställen som vanligtvis var som myrstackar, var numera helt öde.  

Gator och torg ekade tomma. Allting kändes som en halvdålig apokalyptisk film.

En sak som jag verkligen tyckte var förargligt var personers förmåga att köpa på sig förnödenheter, som att det på riktigt var krig. Den främst ögonöppnande varan som försvann från hyllan var toalettpapper. Enbart denna sak visade hur egocentriska vi har blivit i dagens samhälle, vilket leder mig till nästa del.

Jag tror att denna kris kommer stärka människosläktet, speciellt den ”yngre” populationen som aldrig någonsin i sina liv upplevt en kris. Vi kommer att börja uppskatta de små sakerna i det civila livet, som vi tidigare sett som självklarheter. Saker som att gå på konserter, träffa sina kamrater på dansgolv, gå på fotbollsmatcher och kunna resa vart vi vill.

Låt mig även skänka en hyllning till alla er som fortsätter att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer för våra äldre, för vårdpersonalen och för mänskligheten överlag.

Från uppstartsfas till expansionsfas

Nåväl, nu blir det lite Tribaufokus. Till att börja med är vi oerhört tacksamma att vi ens existerar idag och att vi kunnat ta oss igenom detta år. Vi har lyckats säkerställa en stadig beläggning av våra anställda, vilket även ger en viss indikation att de tjänster vi tillhandahåller är av den betydande karaktär som i första hand inte skalas av, trots en pandemi.

Vi vet dock inte vad som komma skall eller vilka effekter som detta år kommer att ge på den framtida fastighetsbranschen överlag, men jag förutspår en nedgång av driftnetton till följd av fler vakanta kommersiella ytor. Det kan bli en ny era, där företag kommer använda sig av digitala arbetsplatser, som i sin tur ställer större krav på fastighetsbolaget att finna nya lösningar för att få ytorna uthyrda.

Om något, så har denna pandemi sparkat igång en ny digital era, där möten online tillämpas i en större utsträckning och allt fler digitala lösningar tillhandahålls. Denna nya era ställer i sin tur ett högre krav på oss konsulter, då tåget för digitaliseringen håller på att lämna plattformen och det gäller att vi hoppar på det.

Tribau har under året kunnat genomföra näst intill samtliga av våra uppdrag, med undantag för nio besiktningar som ställts in på grund av hyresgästens egna förhöjda restriktioner till följd av pandemin. Vi har i detta nu tagit oss från två resurser till fem resurser och den vedertagna känslan är att vi har lämnat uppstartsfasen och ger oss in i en expansionsfas.

Vad betyder då en expansionsfas för vår del? Låt oss leka med tanken att våra kommande fokusområden är som embryon, och att vi i detta skede besitter ett flertal sådana. Dessa embryon kommer med en ursprunglig plan, innefattandes risk- och marknadsanalyser, strategier och lösningsförslag. Vi må i detta nu redan ha en stadig beläggning av de tjänster som vi tillhandahåller, men för att vi ska vara kompatibla över en längre period även i framtiden, krävs det att dessa embryon övervakas, omhändertas och göds med näring. Detta för att de ska kunna växa sig starkare, och så småningom födas och bli till egna individer. Allt arbete med dessa små embryon sker i det tysta och vid sidan av den tid som läggs ned på att genomföra våra uppdrag, vilket således möjliggör en expansion.

Jag vill passa på att tacka er alla vänner, familjemedlemmar, medarbetare, kunder, personer som vi kommit i kontakt med under det gångna året. Nu lämnar vi detta år som vi kallar för 2020 bakom oss och riktar blickarna framåt mot ljusare tider. Håll ut där ute i stugorna, för vi kommer att ta oss igenom det här med all säkerhet.

”Vi har en lång väg att vandra och ett väderstreck att förhålla oss till. Kompassen visar rätt riktning till 75% och vädret det senaste året har varit väldigt otacksamt. Moralen i gruppen är god och manskapet framför mig är det viktigaste jag har. När en faller, hjälper de andra den fallna på fötter.    
Vi har ännu en lång väg att vandra, men steg för steg tar vi oss närmre slutdestinationen.” 

Vid pennan, Axel Ekberg
Verksamhetsansvarig

Teknikinventering åt Locum, projektet sträcker sig i över 1år

Tribau får i uppdrag av Locum att utföra en fullständig teknikinventering av ett antal fastigheter på Gamla Karolinska Sjukhuset i Solna.

Uppdraget drog igång med en provfastighet som referensobjekt och har nu utvecklats till att omfatta samtliga fastigheter på området. Ett omfattande projekt som kommer att pågå i över ett års tid.

Avslutande statuskontroller på 20 fastigheter i Linköping

Tribau får i uppdrag av Svefa att utföra avslutande statuskontroller på ett antal objekt hos Lejonfastigheter i Linköping. Driftentreprenaden övergår även här till ett nytt avtal, både med befintlig och ny leverantör.

Uppdraget omfattar ett tjugotal fastigheter inom områdena sport, kultur, skola och omsorg.

Viktigt arbete inför övergång till ett nytt driftavtal

Tribau får i uppdrag att utföra en avslutande statuskontroll på driftentreprenaden hos Jernhusen, i ett bestånd på ca 35 järnvägsanknutna fastigheter i Väst- och Sydsverige. Ett viktigt arbete inför övergången till ett nytt driftavtal med en ny leverantör.

Efter besiktningar på plats i ett antal nyckelfastigheter, samt genomgång av dokumentationen, levererades en komplett databas innehållande alla avvikelser som noterats. Detta blev sedan ett viktigt verktyg i kravställningen mot den avklivande leverantören, inför att det nya avtalet skulle träda i kraft.

Speciellt för uppdraget var att tiden var knapp inför övergången till nya avtalet men alla bitarna föll på plats och levererades i tid till kund.

Vilka uppdrag startar året 2020 med?

Tribau har under året fortsatt förtroende av Svefa att utföra status- och underhållsbesiktningar på fastigheter i Sagax bestånd. Uppdraget omfattar huvudsakligen industri- och handelsfastigheter och har en utmanande geografisk spridning över hela Mellan- och Sydsverige.

Vi har även nöjet att fortsättningsvis utföra kvalitetskontroller åt Folksam. I kontrollerna ingår bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter i regionerna Skåne, Sydväst och Stockholm.

Åt Caverion fortlöper arbetet med tomställningsbesiktningar på Gamla Karolinska Sjukhuset. Ett stort inventeringsarbete av de lokaler som lämnats kvar efter verksamheten som flyttat in i det nya sjukhuset. I samband med detta sker även en inventering av den utrustning som använts av verksamheten, vilken sammanställs i en uppdaterad databas.